Förstagångsanpassning av en byggnad

Utgifter för reparation och underhåll av en byggnad är direkt avdragsgilla skattemässigt. Även ändringsarbeten som normalt är en ombyggnad kan jämställas med reparation och underhåll. Detta utvidgade reparationsbegrepp gäller utgifter för sådana ändringsarbeten på en byggnad som kan anses normala i verksamheten. Direktavdrag får dock inte göras för åtgärder som innebär en väsentlig förändring av byggnaden.

Vid tillämpning av det utvidgade reparationsbegreppet görs verksamhetsbedömningen utifrån vad som kan anses normalt i företagets näringsverksamhet. Det görs alltså en bedömning av antingen fastighetsägarens eller hyresgästens verksamhet, beroende på vem av dem som bekostar ändringsarbetena.

Fastighetsägarens utgifter

Utför en fastighetsägare ändringsarbeten i en byggnad på grund av att han ska bedriva en helt annan verksamhet i byggnaden eller i en lokal än den verksamhet som tidigare bedrivits där, är ändringsarbetena inte normala i fastighetsägarens nuvarande verksamhet i byggnaden eller i lokalen. Fastighetsägaren gör då vad man kan kalla en förstagångsanpassning.

Enligt Skatteverket är det ett exempel på en förstagångsanpassning när en fastighetsägare har haft utgifter för ändringsarbeten avseende en lokal som ska hyras ut och som tidigare inte varit uthyrd. Fastighetsägaren har då utfört ändringsarbetena med anledning av en helt annan verksamhet än den som fastighetsägaren tidigare har bedrivit i lokalen.

Skatteverket anser att utgifter för ändringsarbeten i samband med en förstagångsanpassning av en byggnad eller en lokal inte omfattas av det utvidgade reparationsbegreppet. Utgifterna är därför inte direkt avdragsgilla.

Har fastighetsägaren däremot utfört ändringsarbeten som sker på grund av fastighetsägarens nuvarande verksamhet i byggnaden eller lokalen, är verksamheten densamma både före och efter ändringsarbetet. Fastighetsägarens utgifter för ändringsarbetena är då avdragsgilla enligt det utvidgade reparationsbegreppet om övriga förutsättningar för avdrag är uppfyllda.

Det kan till exempel vara en fastighetsägare som hyr ut lokaler för affärs- och kontorsändamål som gör ändringsarbeten i samband med en omdisponering av lokal för nuvarande hyresgäst eller vid byte av hyresgäst.

Hyresgästens utgifter

Om en ny hyresgäst gör ändringsarbeten i en lokal för att han ska kunna använda den i sin verksamhet är ändringsarbetena, enligt Skatteverket, inte normala i hyresgästens verksamhet i lokalen. Utan hyresgästen gör en förstagångsanpassning av lokalen. Utgifterna är därför inte direkt avdragsgilla anser Skatteverket.

Utför en befintlig hyresgäst ändringsarbeten i lokalen på grund av att han ska bedriva en helt annan verksamhet, är ändringsarbetena inte normala i hyresgästens nuvarande verksamhet i lokalen. Även i detta fall är det fråga om en förstagångsanpassning som medför att utgifterna inte är direkt avdragsgilla enligt Skatteverket.

När en befintlig hyresgäst gör ändringsarbeten för den i lokalen bedrivna verksamheten, är utgifterna för ändringsarbetena avdragsgilla enligt det utvidgade reparationsbegreppet om övriga förutsättningar för avdrag är uppfyllda.

SKV ställningstagande 2016-06-02, dnr 131 248999-16/111

Företagsaktuellt nr 5 2016



Undvik kvarskatt nästa år

Kvarskatt och höjda kostnadsräntor har under hösten fått stor uppmärksamhet. Många pensionärer har fått kvarskatt, bland annat 57:orna som har hamnat i kläm avseende skattereglerna. Den …

Julgåvor – vad gäller i år?

Inga nya beloppsgränser för julklappar till de anställda – utan det är fortfarande högst 500 kronor som gäller för att gåvan ska vara skattefri för de anställda. Visst finns det …

Semesterledighet vid hel sjukskrivning – är det möjligt?

Det korta svaret är nej. Man kan inte ha två ledighetsorsaker samtidigt. Dessutom är grundsyftet med semesterledighet att man som anställd ska vara ledig för vila och rekreation. Något som …

Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Regeringen höjer försörjningskravet för arbetstillstånd som ett steg mot mer rättvisa arbetsvillkor.Försörjningskravet, som innebär att inkomsten måste täcka både boendekostnader och …

Fick du slutskattebeskedet i augusti?

Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 13 november ska den vara betald. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär …

Höjt prisbasbelopp – så påverkas du!

Nu har regeringen beslutat om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för 2024. Men vilken betydelse har prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet? Regeringen har även valt …

Räkenskapsår behöver inte alltid betyda kalenderår

Under sommaren lämnade aktiebolag med kalenderår som räkenskapsår, in årsredovisningen till Bolagsverket och inkomstdeklarationen till Skatteverket. Att räkenskapsåret motsvarar …

Höstaktuellt om semester

Har man kalenderår som semesterår kan det vara bra att nu gå igenom kvarvarande semesterdagar och planera för när sådana dagar som inte får sparas ska tas ut.Som anställd och arbetsgivare …

Inkomster från försäljning av privata tillgångar

Sommaren är över och kanske hyrde du ut din sommarstuga eller husbil? Eller rensade du kanske rent av garaget och sålde prylarna? Nu kan Skatteverket få kontrolluppgifter från dina …

Fick du slutskattebeskedet i juni…

…och fick kvarskatt? Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 12 september ska den vara betald. Tidigare datum för slutskatten innebär också att kvarskatten ska betalas …

Senaste nytt