Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Regeringen höjer försörjningskravet för arbetstillstånd som ett steg mot mer rättvisa arbetsvillkor.

Försörjningskravet, som innebär att inkomsten måste täcka både boendekostnader och levnadskostnader för den sökande och deras familjemedlemmar, fungerar som en indikation på ekonomisk stabilitet. Från och med den 1 november gäller dock ett nytt, höjt försörjningskrav för dem som ansöker om arbetstillstånd från länder utanför EU/EES.

När man ansöker om arbetstillstånd är det Migrationsverkets ansvar att bedöma om kravet på ekonomisk stabilitet är uppfyllt. Från och med den 1 november höjdes kravet från 13 000 kr till att alla som ansöker därefter måste ha en månadslön på minst 80 procent av dagens medianlön. Enligt Migrationsverket är det 14 991 anställda som redan jobbar i Sverige som har en lägre lön än så.

Medianlönen som presenterades 2023 är 34 200 kronor före skatt. Det medför att det nu krävs en lön på 27 360 kronor i månaden för att få arbetskraftsinvandra till Sverige. Lönekravet baseras på det innevarande årets medianlön och kommer att justeras årligen. Därför kommer den aktuella medianlönen vid tidpunkten för ansökan att användas som grund för Migrationsverkets bedömning.

Utöver att kravet på ekonomisk stabilitet är uppfyllt måste månadslönen vara i nivå med kollektivavtal eller branschpraxis. Även om månadslönen överensstämmer med kollektivavtal eller branschpraxis kan det hända att den ändå ligger under försörjningskravet. I sådana fall måste månadslönen uppgå till minst 80 procent av den medianlön som gällde vid ansökningstillfället för att kvalificera för arbetstillstånd, oavsett om anställningen är på heltid eller deltid.

I dagens samhälle finns det ett utbrett missbruk av systemet för arbetskraftsinvandrare, vilket ibland resulterar i låga löner, överarbete och brist på ledighet för arbetstagarna. Genom att höja lönekravet regleras de villkor som skapar förutsättningar för arbetskraftsinvandrare att arbeta i Sverige på ett rättvist och hållbart sätt, med målet att stärka deras position på arbetsmarknaden och minska konkurrensen med låga löner.

Arbetskraftsinvandringen utgör en betydande faktor för att möta kompetensbehov och stärka ekonomin i Sverige. Enligt en analys från IKEM har den haft en positiv inverkan, med betydande bidrag till både BNP och skatteintäkter. Det nya försörjningskravet hjälper till att skapa grunden för en mer balanserad och konkurrenskraftig framtid för både Sverige och våra arbetskraftsinvandrare, där rättvisa arbetsvillkor och ekonomisk stabilitet står i centrum.

The post Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare appeared first on Tidningen Konsulten.



Så kan du jämna ut företagets resultat med skattemässiga dispositioner

När en enskild näringsidkare vill jämna ut det skattemässiga resultatet finns det tre olika skattemässiga dispositioner att använda sig av: avsättning till periodiseringsfond respektive …

Vad kommer Skatteverket att kontrollera i år?

Nyligen öppnades möjligheten att deklarera digitalt (19 mars) och Skatteverket har också informerat vad myndigheten kommer att granska i år när det gäller privatpersoners deklarationer. I …

Så kan företagaren motverka penningtvätt

Penningtvätt är ett globalt problem som bland annat innebär att företag används för att tvätta illegalt intjänade pengar. Victoria Müller, kvalitetsrådgivare på branschorganisationen …

Jens Nylander: ”Noggrannare leverantörskontroller kan förhindra ekonomisk brottslighet”

De kriminella blir allt mer raffinerade och allt fler företagare vittnar om att de utsätts för bedrägerier. I denna verklighet blir det allt viktigare för företagare att inte bara känna …

Omfördela skattereduktioner i inkomstdeklarationen

En skattereduktion minskar den skatt som en fysisk person ska betala. Det innebär att man behöver betala tillräckligt med skatt för att kunna tillgodoräkna sig en skattereduktion. Vissa …

Nya bud för samfälligheter som inte är skattskyldiga för moms

I februari meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att samfällighetsföreningar inte ska ta ut moms på bidrag som föreningen tar ut från sina medlemmar. Avgörandet överensstämmer inte med …

Vd och grundare Malin Bergman: ”Tro på din idé”

Kvinnors företagande är viktigt för att främja företagsamhet och konkurrenskraft i Sverige. Trots det är det fortfarande färre kvinnor än män som driver företag. Varför är det så och …

Kontrollera uppgifterna i din deklaration

Snart är deklarationsracet i gång för privatpersoner. Inkomstdeklarationen ska vara inlämnad senast den 2 maj. I den här artikeln tar vi upp vikten av att kontrollera sina uppgifter och …

Deklarationstidpunkter för aktiebolag under 2024

Dags att fokusera på när aktiebolag ska lämna in inkomstdeklarationen och betala kvarskatt 2024. Inlämning av deklarationen  För aktiebolag kan inlämningstidpunkten för …

K10 eller K12 – vilken blankett ska man använda?

K10 och K12 är två blanketter som är starkt förknippade med deklarationen för ägare till fåmansföretag. Men när ska man använda vilken blankett när man har sålt en andel eller fått …

Senaste nytt