Förseningsavgift trots lämnad deklaration

Även om en deklaration har lämnats i rätt tid anser Skatteverket i ett ställningstagande att förseningsavgift kan tas ut om lämnade uppgifter är så bristfälliga att de inte kan läggas till grund för beskattning.

En inkomstdeklaration ska lämnas på fastställt formulär, vara undertecknad av behörig person och innehålla åtminstone någon beloppsmässig uppgift till ledning för beskattningen.

Om inkomstdeklarationen inte lämnas i rätt tid kan Skatteverket ta ut en förseningsavgift. Sådan avgift kan även tas ut om uppgifterna i deklarationen är så bristfälliga att det är uppenbart att de inte kan läggas till grund för beskattningen.

Beroende på förseningens längd har Skatteverket möjlighet att ta ut upp till tre förseningsavgifter.

Efter tre månader får Skatteverket ta ut en andra avgift och efter fem månader en tredje avgift med samma belopp som den första.

Tiden räknas alltid från den dag då en deklaration enligt lag senast skulle ha lämnats. Att juridiska personer kan lämna inkomstdeklarationen elektroniskt vid en senare tidpunkt tas det ingen hänsyn till. Beviljat anstånd med inlämnandet förlänger inte heller tiden för uttag av andra eller tredje avgiften.

Även om en komplettering görs innan Skatteverket uppmärksammat bristen tas det ut en förseningsavgift. Enligt Skatteverket saknas det skäl att se annorlunda på denna situation än den när en inkomstdeklaration över huvud taget inte har lämnats.

Skatteverket ska meddela ett beslut om förseningsavgift inom två år från den dag då deklarationen skulle ha lämnats.

Uppenbara brister

Av förarbetena framgår att bristerna ska vara grava och uppenbara för att en förseningsavgift ska få tas ut när inkomstdeklaration har lämnats. Väsentliga uppgifter måste saknas och bristerna ska innebära att Skatteverket inte kan påbörja en meningsfull granskning.

• Skatteverket ger i sitt ställningstagande några exempel på situationer där uppgifterna kan anses så bristfälliga att förseningsavgift ska tas ut.
• Räkenskapsschema eller NE-bilaga saknas och det av inkomstdeklarationen framgår att personen bedrivit näringsverksamhet. Det saknar betydelse om det i deklarationen finns en upplysning om att deklarationen kommer att kompletteras.
• Räkenskapsschema eller NE-bilaga saknas när det av till exempel av skattedeklarationer framgår att näringsverksamhet bedrivits under beskattningsåret.
• Räkenskapsschema eller NE-bilaga har lämnats men det är uppenbart att redovisningen är gravt ofullständig. Som exempel nämns att det finns ett antal redovisade nollor samtidigt som det av föregående års inkomstdeklaration och beskattningsårets skattedeklarationer framgår att redovisningen är ofullständig.

Övriga inkomstslag

Även när det gäller andra inkomstslag än näringsverksamhet kan det enligt Skatteverket finnas situationer då en inkomstdeklaration är så bristfällig att det finns förutsättningar att ta ut en förseningsavgift. Det kan vara fallet när ett mycket stort antal aktieförsäljningar inte har redovisats, trots att det finns kontrolluppgifter.

Särskilda uppgifter

Även särskilda uppgifter kan innehålla stora brister. För handelsbolag gäller att ett räkenskapsschema, skattemässiga justeringar och delägaruppgifter utgör särskilda uppgifter. Om det finns grava brister i ett handelsbolags räkenskapsschema kan därför Skatteverket ta ut en förseningsavgift på grund av bristfällig särskild uppgift.

Befrielse

Skatteverket ska i varje enskilt fall pröva om det finns omständigheter som innebär att man ska låta bli att ta ut förseningsavgift helt eller delvis.

SKV, dnr: 131 200976-15/111

Företagsaktuellt nr 4 2015